Fackfientlighet – statligt subventionerad?

Fackförbundet för statsanställda tjänstemän ST, släppte i förra veckan en intressant rapport om statliga bolags medlemskap i arbetsgivarföreningen Svenskt Näringsliv. Totalt 37 av 49 statliga bolag är medlemmar i Svenskt Näringsliv, LOs motpart.

Dit betalar de ca 50 miljoner kronor årligen i medlemsavgifter och motarbetar i praktiken sina uppdragsgivare i regeringen på ett antal känsliga politiska områden, som återställandet av arbetsgivaravgiften för unga och begränsningen av rot- och rutavdrag. Dessutom driver Svenskt Näringsliv ofta en öppet fackföreningsfientlig linje för sänkta löner och begränsningar av strejkrätten.

Detta är ställningstaganden som i praktiken är statligt subventionerade. Som fackföreningsordförande inom SEKO så har jag haft en del att göra med en av de mest offensiva arbetsgivarföreningarna: Almega Tjänsteförbunden. De har gjort sig kända för allt från försök till organiserat strejkbryteri vid ett flertal tillfällen till att föreslå frysta ingångslöner i 10 år. I Almega är det staten som är den enskilt största finansiären. Bara i Almegas styrelse sitter fyra vd:ar från statliga bolag, de utgör en fjärdedel av styrelsen och har rimligtvis ett betydande inflytande på arbetsgivarnas linje. Flera av dessa statliga bolag har uppstått ur avregleringar och bolagiseringar av statliga myndigheter och affärsverk. Det är i sig reformer som mestadels varit negativa. Men rent formellt har dessa bolag fortfarande ett offentligt uppdrag som de får av folket genom de folkvalda i riksdag/regering och ska med sin verksamhet verka för samhällets bästa.

Att Svenskt Näringsliv som landets kanske mäktigaste lobbyingorganisation och arbetsgivarförening, driver på för sådant som gynnar arbetsgivarsidan politiskt är vare sig oväntat eller orimligt. Många av deras ståndpunkter anammas friskt av både Allianspartierna och Sverigedemokraterna. Det är deras uppgift som arbetsgivarförening att driva på för detta.

Men var ska då de statliga bolagen ta vägen? Självklart ska även statliga bolag tillhör arbetsgivarorganisationer. Det finns flera arbetsgivarorganisationer som är fristående: arbetsgivarverket, arbetsgivaralliansen och KFO är några exempel. Det går också utmärkt att starta en egen. När staten agerar arbetsgivare bör man rimligtvis vara medlem i någon sådan organisation, istället för att finansiera de råaste och mest fackföreningsfientliga arbetsgivarföreningarna.

Kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s