Sverige i samtiden

Nationaldag idag, en dag som verkar avsatt för att diverse tyckare ska kunna frustreras över att vi inte är lika ivriga flaggviftare som andra länder. I år har nationaldagen också blivit offer för en ”tacksamhetsdebatt” som börjar med att Aftonbladet upplät plats för Somar Al Nahers undermåliga krönika, ”Jag vill ha en ursäkt och inte en cermoni”, på sin ledarsida. En mycket märklig text vars budskap är att Sverige borde ge alla nya medborgare en ursäkt i stället för en ceremoni på nationaldagen.

Al Nahers text fick sedan ett väldigt hårt svar på Facebook av vice-talman(!) Tobias Billström, där han skrev att hon ska ”visa lite tacksamhet”. Och där var (twitter)stormen igång. I ett mer sansat blogginlägg skriver Mohamed Omar hur Al Nahers ”fräckhet saknar gränser”. Malin Wigen på klickjagande Nyheter24 fortsätter cirkusen med att Du gamla, du fria egentligen är ett hån mot alla som vill men inte får leva och dö i Norden. Det är inte svårt att slås av vilket brutalt underbetyg till hela samhällsdebatten det är när diskussionen förs på denna nivå.

Tycker alla skända-flaggan-inlägg som man lite för ofta ser på sociala medier denna dag är ganska töntiga – och ja, Al Nahers ledartext kvalar definitivt in här. Inom nationalstatens ramar har arbetarklassen i olika länder tillkämpat sig inflytande, befäst rättigheter och flyttat fram sina positioner. En huvudanledning till att borgerligheten och näringslivet försöker klättra ur nationsramarna och ut i globaliseringen, är just för att kunna trycka tillbaka arbetarrörelsens framsteg i sina hemländer. Sven Linderot sägs en gång ha sagt att ”man kan älska Sverige utan att älska enskilda banken”. Ja, det är snarare positivt att äga en icke-etniskt grundad nationell gemenskap med de människor man delar land med, en känsla av gemensamt ansvar och samhörighet. Något som ju faktiskt är helt avgörande för välfärdsstatens funktion och alla projekt där utöver. Den gängse bilden är dock dessvärre att ju mer vänster man är, ju mer är man emot nationalkänslor, stater och nationsgränser och ju mer höger man är, ju mer positiv är man till samma saker. Det må visserligen spegla samtiden någorlunda. Men det är ideologiskt inkorrekt och är en analys som spelar helt andra krafter i händerna.

Jag som själv har föräldrar som invandrat till Sverige, har således också en personlig hållning i de här frågorna. Självklart är jag, precis som många andra svenskar, glad över att just Sverige är mitt hemland. Man skulle kunna säga att jag älskar Sverige. Mina föräldrar fick asyl och uppehållstillstånd i Sverige i början av 90-talet. Det var fint gjort av svenska staten, man blir stolt eftersom det symboliserar en fin sak med vårt land. Men lika betydelsefullt som att uppskatta det föregående, är det att se på framtiden som jämlika samhällsmedborgare, på lika villkor. Och jämlikar bör inte kräva tacksamhet av varandra i efterhand.

Kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s