Därför vinner Obama valet

Vissa av er vet att jag brukar hålla ett extra öga på amerikansk politik. Inte för att det politiska landskapet där står mig personligen nära, utan för att jag trots allt finner ett intresse i det. Ett intresse som väcktes mycket i och med valet av Barack Obama 2008 och trots att denna inte levererat vänsterifrån, så har mitt intresse blivit kvar.

I veckan kommer alltså Mitt Romney officiellt väljas till det Republikanska partiets presidentkandidat inför höstens val. Klar var han sedan länge och på konventet i stormdrabbade Tampa Bay kommer han väljas rent formellt av de nödvändiga antalet delegater. Ända sedan sin förlust i förra primärvalet, då John McCain valdes, har Mitt Romney förberett, smort in och pumpat in pengar sin kampanj inför nästa val. Denna gång hade han egentligen aldrig heller någon seriös utmanare. Namnkunniga (och av republikanska väljare också mer uppskattade) kandidater som Sarah Pallin, Mike Huckabee och Jeb Bush ställde aldrig upp – och istället utmanades han av personer som Tea-party-frälsaren Michelle Bachman och Godfathers Pizzas Herman Cain. Ingen svidande konkurrens, även med republikanska mått och mätt.
Det är i största allmänhet sällan en sittande president förlorat ett presidentval i USA. Men enligt mig finns det tre andra, mycket starkare skäl till att Mitt Romney inte kommer ha en ordentlig chans i höstens val mot Barack Obama:

1) Mitt Romney klarar inte av att entusiasmera den republikanska väljarbasen. Det är faktiskt en stor utmaning för alla amerikanska presidentkandidater – att få sina egna kärnväljare att faktiskt inte bara gå att rösta utan också donera pengar och kampanja. Historiskt sätt har det visat sig vara helt avgörande. Kandidater som inte lyckats med detta har inte heller varit lyckosamma i val. För där krävs det (vid sidan om pengarna naturligtvis) faktiskt hårt ideellt arbetande gräsrötter.

Romney siffror talar sitt tydliga språk. Även om han i primärvalet alltid legat mellan 20-30 procent i mätningarna har han aldrig lyckats dra från och skjuta upp som en självklar sk. ”frontrunner” som samlar en egentlig majoritet av republikaner. Trots tre andra mycket svaga kandidater. Den så kallade ”basen”, kärnväljarna, är tveksamma till honom av många skäl. Vissa ogillar honom för att han är mormon. Andra för att han tidigare stöttat idéer som Barack Obama nu driver. Exempelvis när han genomförde en sjukvårdsreform som liknar Obamas i sin hemstat – något han nu säger sig ångra. Även detta med att Mitt Romney ändrat sig fram och tillbaka i enormt många frågor gör inte heller direkt att kärnrepublikaner slår gnistor.

2) Romney kommer också, ju närmare valet vi kommer, få allt svårare att hitta rätt retorik. En för mjuk linje mot Obama gör inte direkt att han stärker sina kort hos en redan ganska skeptisk kärntrupp. Men en för hård linje riskerar att fullständigt uppvigla den republikanska högern som många gånger andas en öppet hat, homofobi och rasism – och därmed skrämma bort en stor skara väljare.

Det finns dem som tror att en hård linje mot Obama kommer vara lyckosam eftersom Barack Obama trots allt är kontroversiell. Men de som hävdar det missar att han samtidigt är landets tredje mest omtyckta president genom tiderna.

3) En majoritet av amerikanerna anser fortfarande att det var George Bush inkompetenta presidentskap som ledde USA in i den finansiella kris landet befinner sig i. Riktigt så enkelt är det förstås inte – även om George Bush, verkligen var en riktig jubelidiot. Hur som helst, är det för få som ställer upp på Romneys idéer om sänkta skatter till överklass och storföretag och grova nedskärningar av den lilla sociala trygghet som finns. Tvärt om anser många att det är just denna politik som ”got the country here in the first place”som en kvinna så väl sa det i ett ”Meet The Nation”-avsnitt för några veckor sedan.

Här kan det ju påpekas att Obama kanske inte direkt utgör en direkt motpol. Men hans idéer är trots allt långt mer progressiva än Mitt Romneys och det vet många väljare.

Trots att USA har en arbetslöshet omkring 10% (ingen sittande president har någonsin blivit omvald med högre än 7% arbetslöshet). Vidare anser 60% av amerikanerna att utvecklingen går åt ”fel håll”. Listan med tråkiga ekonomiska kalkyler kan helt säkert göras lång. Men Obama leder fortfarande exakt alla opinionsundersökningar.

Visst, Romney kommer får hålla ett stort konventiontal – men det får Obama också.

Visst, Romney valde Paul Ryan som sin vice-presidentkandidat – men Obama har redan Joe Biden som redan är en populär statsman.

Vändpunkten som återstår är väl TV-debatterna. Men vilka tror på allvar att Romney kommer ha en chans mot Obama i dessa?

Med detta sagt, så finns förstås många skäl att kräva mer resultat av Obamas. Speciellt alla vi till vänster är förstås besvikna på att USA trots allt inte ändrade kurs och genomförde åtminstone några av de progressiva förslag han utlovade. Men Barack Obama ställer inte upp mot den allsmäktige. Han ställer upp mot Mitt Romney. Det är med den insikten hösten val kommer bedömas.

En reaktion på “Därför vinner Obama valet

  1. Några frågor som Reinfeldt borde ställa till Obama |

Kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s