Transport gjorde rätt

Jag har i dagarna diskuterat att Transportarbetarförbundet valt att  utesluta en medlem som är förtroendevald lokalpolitiker för Sverigedemokraterna. Jag tänkte redogöra lite snabbt för min åsikt här nedan:

För och främst måste jag säga att jag blir lätt irriterad på Rapports inslag med Fredrik Lantz. Reportaget är mycket märkvärdigt. Det riktas inga kritiska frågor mot huvudpersonen och man framställer honom som en helylle kille. Att han är politiker och sitter på mandat för ett rasistiskt parti framgår knappt och syns gör det verkligen inte på sättet han intervjuas. Lantz, som faktiskt är politiker, får istället sitta i lugn oro sitta i sin lastbil och berätta varför han inte vill låta människor från andra länder bo i Sverige – utan vare sig kritiska frågor, ifrågasättanden eller faktakontroll. Faktumet att man faktiskt intervjuar en politiker verkar helt ha frångått SVT.

Men gjorde Transport rätt genom att neka Fredrik Lantz fortsatt medlemskap i facket? Ja, det tycker jag. Hela grundidén med facket, oavsett om man gillar den eller inte, är att skiljelinjen i de ekonomiska frågorna inte går mellan enskilda arbetare utan mellan de som arbetar och dem som gör sig rika på att arbetarna jobbar. Tanken att de som arbetar tillsammans ska gå ihop som en röst och ställa krav på de som köper deras arbetskraft och gör sig rika på den, förutsätter ju att man som medlem ställer upp på det. Det handlar om att se att skillnaden är större mellan företagsägaren och Fredrik Lanz – än mellan Fredrik och hans arbetskompis som heter Yosuf och är född i Etiopien. Idén med facket är att de som jobbar måste hålla ihop mot företagsägarna, därför förstår jag att de vill sparka ut dem som försöker splittra och få folk att kämpa mot varandra istället för mot chefen. Fredrik Lantz representerar och är förtroendevald för ett parti med en helt annan människosyn är arbetarrörelsens. De är varandras motpoler. Därför är det självklart att hans fackförbund inte vill ha kvar honom som medlem. Det är inte speciellt kontroversiellt anser jag.

Transport gjorde rätt. Och jag tycker det var modigt av dem att våga låta detta beslut bottna i arbetarrörelsens värderingar – även i en tid då det inte finns något mer politiskt korrekt än att gulla med Sverigedemokrater.

Centern tar i så de blir blå

Annie Lööf tar verkligen i så hon blir blå. Centerpartiet säger nämligen (kanske som ett komplement till Folkpartiets förslag som sänkta löner för ungdomar) att de vill sänka ingångslönen – för alla. 20-25 procent måste lönerna ned säger Centern och vill se sänkta ingångslöner på hela arbetsmarknaden för alla åldersgrupper.

Min första tanke kring detta är förstås att det bästa sättet för ett parti som dansar på 4%-spärren att göra sig mer populära är att sänka folks löner. Det blir dessutom inte speciellt verklighetsförankrat när Annie Lööf själv sitter med en lön på 150 000 kronor i månaden. Med hennes förslag får nämligen undersköterskorna hennes månadslön – som årslön. Men i och med det här förslaget blir högern också allt tydligare – både med sina lönesänkarambitioner, och vilka man egentligen representerar när det kommer till den ekonomiska politiken.

Leder lägre löner till att fler blir anställda? Nej, ingenting talar för det. Till och med OECDs egna utredare säger att så inte är fallet i denna rapport. Det enda Annie Lööf och hennes marknadsliberala polare har att luta sig mot är en teoretisk effekt om att låga löner ”ska” göra att företag vill anställa fler eftersom det då blir billigare att anställa. Men den teorin kommer alltid förbli just en teori. Det tankesättet är begränsat, för genom att tänka så missar man varför företag faktiskt anställer.

Företag anställer inte för att det är kul. Inte heller för att det är billigt – eller dyrt för den delen. Ett företag vill alltid ha så få anställda så möjligt. Så när man anställer gör man det bara för att matcha efterfrågan på marknaden. Alltså för att klara av att producera det som folk vill ha och står redo att betala för. Och den efterfrågan ökar inte av att folk får sänkta löner, tvärt om får folk mindre pengar att röra sig med, och handlar därför av naturliga skäl mindre. De enda sänkta löner gynnar är dem som äger stora företag, som efter årtal med sänkta skatter och avgifter dessutom skulle fått minskade utgifter i form av lönesänkningar. Dessutom finns det inget exempel där låga löner lett till fler jobb. Det räcker ju med att titta sig omkring i skandinaven -  i Norge och Danmark är lägstalönerna högre än i Sverige medan arbetslösheten för unga är lägre.

TCOs ekonomiska utredare skriver mycket bra om detta med låga löners oeffekt här. Rekommenderas starkt!

Med kunskap och sunt förnuft i åtanke blir jag nästan osäker på om Centern själva läst igenom sitt förslag. För om de får som de vill, hamnar vi i snitt på en ingångslön mellan 10 000 och 15 000 kr i månaden före skatt. Det är de löner som idag anses vara så låga så det är svårt att få ihop vardagen med dem. I de yrken där lönerna ligger där, anses vara grovt underbetalda. Med den politiken skulle allt fler som arbetar få svårt att försörja sig. Vi skulle gå mot en utveckling som liksom i andra länder skapar stora grupper av arbetande fattiga. Det är varken en politik som skapar fler arbeten eller ett rimligt samhälle att leva i. Dessutom tror jag inte det är något som har stöd bland vanliga människor i Sverige.

Genom att förstå vad som faktiskt gör att människor anställs, ser vi också vad som krävs för att få fler jobb i samhället. Det som kan få fler i arbete är att man ser till så det faktiskt finns jobb att söka. Därför så kommer sänkta arbetsgivaravgifter, löner, osv inte hjälpa ett dugg. Vill man att det ska finnas jobb så måste man investera i där behov finns (exempelvis föra in mer pengar i sjukvården, omsorgen och skolan där det finns behov av mer personal). Då går folk från socialbidrag/a-kassa till en riktig lön och därav konsumerar mer. Då väcker man också en efterfrågan, som gör att fler vill anställa och det leder till att fler får ett arbete. Det är smart och genomtänkt arbetsmarknadspolitik.

Surrogatmödraskap är fel

Igår beslutade riksdagens socialutskott om en utredning om surrogatmödraskap och det är märkligt att det bara är Vänsterpartiet och Kristdemokraterna som sätter sig emot.

Med anledning av detta har Ung Vänsters andra vice ordförande, Lena Tjäder och jag en debattartikel i tidningen Norran. Där lyfter vi kvinnors rätt till sin egen kropp, och rätten till att faktiskt skaffa barn för att man själv vill det och för sin egen skull – inte åt någon annan.

”Kvinnorna måste bo nära kliniken, får inte ha sex, får inte äta vad de vill och får inte säga nej till varken hormonbehandling eller abort om det betalande paret vill ha det så. Kvinnan har efter förlossningen inte heller några som helst rättigheter till barnet hon burit på.”

Hela artikeln finns att läsa här.

Debatt i SR

Igår eftermiddag hann jag med att debattera detta med friskolor mot moderaten Teresé Andersson. Det har sin bakgrund i att friskolorna tappar elever här i Västerbotten och de kommunala går framåt. Nu råkade SR presentera mig som ordförande för Ung Vänster Umeå, och det är jag inte längre, utan leder nu hela distriktet. Men kul att debattera var det ändå!

Det är ju alltid svårt att bedöma sin egen debattinsats, men jag tyckte att det kändes bra och hoppas jag gjorde en bra debatt. Vad tycker du?

Debatten finns att lyssna på här nedan:

http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=3823436&t=525

Fildelning är bra för artisterna

University of Amsterdam, en av Europas största universitet, har slagit hål på myten av att artisterna förlorar på sk. ”olaglig” fildelning. De gjorde en studie (finns att läsa här) där visade det sig att de personer som fildelar även är de som köper musik lagligt. 68 procent av de som ägnat sig åt olaglig fildelning uppgav att de regelbundet köper musik på laglig väg.

Vad gäller filmer så visar studien att de personer som laddar ned filmer olagligt även köper filmer lagligt i långt större utsträckning än andra. I snitt går fildelare lika ofta på bio som de som inte ägnar sig åt fildelning. Detsamma gäller för de som ägnar sig åt fildelning av datorspel.

Hela 63 procent av de tillfrågade uppger att de gått ut och köpt musik som de först laddat ned gratis. 80 procent uppger att skälet till att de köpt musiken är att de uppskattar musiken eller vill stödja artisten. I studiens sammanfattning står det att endast en liten del av det material som sprids på fildelarsajter bidrar till nöjesindustrins förluster. Studien säger även att fildelning har stimulerat nöjesindustrin långsiktigt.

Jag tycker inte resultatet är speciellt förvånande. Den debatt som finns kring fildelningen är väldigt märklig, långdragen och tröttsam.

Redan på 70-talet gick Thomas Ledin, Carola Häggqkvist och andra ut – frampuffade av skivbolagen, och sa att människor stal brödet ur munnen på dem när folk kopierade kassettband av varandra. Samma sak hör man av skivindustrin idag. Det var trams då och det är trams nu. De senaste tio åren, har musikernas inkomster ökat med 104% – samtidigt som fildelningen ökat stort. Dessutom har de artister som kan leva på sin musik ökat med 28%.

Det enda detta är en katastrof för, är skivbolagen – för de behövs ju inte längre. De är människor som helt enkelt har parasiterat på artisterna och suttit och beställt lagar som FRA, IPRED och ACTA.

Låt mig ta ett exmpel för att påvisa det bisarra i detta: En av de största industrierna i Sverige kring 1920 och 1930 var isutkörning. Man skar upp is ur sjöar och bar ut det till hushållen som en slags kyl. Detta var innan hushållen elektrifierades. Sedan kom elektriska kylskåp och isutkörningen utraderades på några år – för den behövdes inte längre. Precis så är det med skivbolagen idag.

Musikindustrin och filmindustrin, stora multinationella företag har länge stått ivägen för tekniska framsteg. De var emot fotokopiatorn, för det gick att kopiera böcker, kassettbandet för det gick att kopiera musik och rundradion eftersom det gick att göra rundsändingar. Till och med det självspelade pianot var dem emot!

Jag tycker att fildelning för privat bruk borde uppmuntras och legaliseras. Det går inte att stoppa teknikutvecklingen genom att göra en hel ungdomsgeneration kriminella, när vi delar musik och film med varandra på nätet. Den borgerliga regeringen införde lagen Ipred, som innebär att privata företag får agera polis på nätet och stämma fildelare på stora belopp.

Vänsterpartiet och Ung Vänster har ett mycket bättre förslag – som dessutom bryter dödläget i fildelningsdebatten som stått still i i flera år. Vi vill istället inrätta ett digitalt bibliotek, där man kan ladda ner musik, film och annat, och där artisterna får ersättning precis som i ett vanligt bibliotek. Det är modernt och klokt.

Norge och arbetslösheten

Jag läste också på SvD att norsk arbetslöshet fortsätter sjunka. Medan resten av EU badar i krispaket och vaknat upp i en marknadsliberal baksmälla, så visar den rödgröna norska regeringen hur otroligt mycket större ekonomiskt svängrum man har när man står utan EU och EMU. På senare tid har jag läst om många snygga framsteg i Norge – bland annat inför man feministiskt självförsvar i gymnasiet, förbjudit vinster i offentlig sektor och gjort många statliga investeringar. Norge är ett mycket bra exempel på att det går att driva en annan sorts politik som är långa vägar mer effektiv och klok än den borgerliga politik vi ser i Sverige.

Det finns ju dem som hävdar att Norges framgångar är svarta och kommer från marken. Jag håller inte med om den beskrivningen. Visst spelar oljan och gasen en stor roll i den norska ekonomin. Men man har främst hittat pengar från annat håll exempelvis genom att förbjuda privata företag från att ta ut skattepengar i företagsvinster i välfärdssektorn. Dessutom använder Norge bara några få procent av pengarna från oljan. Istället investerar den norska oljefonden investerar mest i multinationella företag, exempelvis i Volvo senast, där de är 5:e största aktieägaren och pengarna är mest tänkt för att säkra ett bra pensionssystem.

Så något oljeregn över Norge är det inte frågan om. Utan snarare smart ekonomisk politik.

Här i Umeå frågade stadens ungdomsombud om jag ville delta i deras kampanj där de samlar in citat från olika människor om varför ungdomar ska vara med och påverka Umeå. Affischerna kommer sitta runt om i hela Umeå och jag ska svara på varför jag tycker man ska engagera sig. Jag tackade ja då det känns som en bra sak att få göra. Så håll utkik på efter min åsikt om varför man ska engagera sig!

Svenskt Näringsliv vilseleder debatten

Detta är en artikel som jag skrev för magasinet Folket i Bild – du hittar originalet här.

Det är inte ofta jag är arg. Men idag klickade jag in på ekonomifakta.se och blir redigt irriterad. För er som inte hört om den hemsidan förut, är ekonomifakta.se en site som drivs av Svenskt Näringsliv men som utger sig för att förmedla objektiv information kring allt som rör ekonomiska frågor (så som arbetslöshet, export eller sk. ”välfärdsföretag” likt Carema som använder skattepengar till aktieutdelning).

I grunden är detta en demokratifråga. Självklart får man tro på marknadsliberala idéer om man vill. Naturligtvis får näringslivet företräda sig själva i samhällsdebatten. Men samhällsdebatten står inför ett seriöst trovärdighetsproblem om vilken organisation som helst, under vilket namn som helst, ska få låtsas agera som vad helst. Jag tror dem absolut flesta hade tyckt att det inte varit okej om exempelvis Sverigedemokraterna tilläts driva en sida som hette exempelvis ”integrationsfakta” som sade sig förmedla objektiv information om integration, eller hur?

Det är samma princip här. Svenskt näringsliv är en intresseorganisation som har ett tydligt intresse åt att förflytta samhället och samhällsekonomin högerut. Varje år sponsrar de moderaternas valkampanjer med fler miljoner kronor. Inte för att dem nödvändigtvis är onda människor (även om jag personligen kan ifrågasätta människosynen i förslag som avskaffad rätt till semester eller frysta lägstalöner i 10 år) – utan för att det är deras uppgift att företräda just näringslivet och deras intressen i samhällsdebatten. Att försköna regeringen politik går som en röd tråd genom hela hemsidan. Statistisk ”omräknas”, vrids, handplockas och blandas med timbro-rapporter och det som så fint kallas ”egna beräkningar”.

Att siten dessutom många gånger används i undervisningssyfte är mycket, mycket allvarligt. Jag går för närvarande på gymnasiet och läser kursen Samhällskunskap C. Där uppmanas vi elever att hämta ”fakta” från just ekonomifakta. Det är förstås tokigt på många olika nivåer. Men det bottnar i att undervisningen ska vara opartisk och fri från politiskt färgad fakta och intressen. Precis som riktig fakta ska vara.

Här kan man ju hävda att vissa av ekonomifaktas ”fakta” kommer från SCB. Det må kanske stämma. Men det går mycket väl att läsa statistik som fan läser bibeln – ekonomifakta är ett exempel på det. Och om statistiken redan finns, tillhandahållen av en objektiv och oberoende institution så finns det verkligen ingen sund anledning för en lobbyorganisation som Svenskt Näringsliv att förmedla den.

Självklart ska intresseorganisationer få verka i en demokrati. Men inte enbart på egna villkor. Vi samhällsmedborgare har rätt att få en tydlig bild av vad som är åsikter och vad som är ren fakta. Att Svenskt Näringsliv agerar på detta vis är inte bara ett oschysst debattknep, utan i förlängningen är det också ett hot mot demokratin. Jag tycker det politiska samtalet måste få utgå från fakta och kunskap – inte från politiskt färgade och omtolkade siffror där näringslivet ger sig själva tolkningsföreträde. Ekonomifakta.se är en skymf mot den kunskap om samhället som faktiskt finns och förmedlas av sanningsenliga, objektiva och seriösa instanser. Låt det utbildning, samhällsdebatt och åsikter utgå från dessa istället.