Månadsarkiv: mars 2012

Besök på Liljaskolan

Posted on by
2

Idag besökte Ung Vänster Liljaskolan i Vännäs utanför Umeå. Det var trevligt att få småprata med eleverna, och vi gjorde reklam för ett uppstartsmöte vi ska ha nu på Måndag.

Ung Vänster har funnits i Vännäs tidigare, men har under de senaste åren tynat bort. Målet är ju förstås att ändra på det och starta upp Ung Vänster Vännäs igen. Jag tror det behövs av många skäl. Det behövs en ungdomsrörelse från vänster som ungdomar där kan vända sig till, bli en del av och göra skillnad tillsammans med andra unga som står till vänster. Dessutom tror jag en Ung Vänster-klubb i Vännäs kan tillföra en vitalitet rent politiskt. Nya visioner, driv och energi från vänster tror jag hade gjort en bra och positiv skillnad på orten.

ImageJag gjorde en affisch om Måndagens möte som vi satte upp runt om i Vännäs idag. Personligen tycker jag den blev helt okej, speciellt med tanke på att den enda dokumenterade kunskap jag har av Photoshop är 50-poängskursen ”Estetisk verksamhet” jag läste förra året, ha ha! Tur att jag fått öva att göra affischer ett antal gånger tidigare.

Jag hoppas i alla fall verkligen vi blir ett gäng nu på Måndag. Bor du i (eller i närheten av) Vännäs? Kom på vårt möte nu på Måndag, 18:30 – på ABFs lokal i centrum. Vi ses! 

Engelska C och 75 glosor

Posted on by
1

Jag går sista året på gymnasiet och har valt att läsa till kursen Engelska C. Jag tycker om engelska och det är en för det mesta ganska intressant kurs. Vi har bland annat fått skriva uppsatser på temat ”I have a dream”, läst om den amerikanska medborgarrättsrörelsen, sett och diskuterat filmen Freedom Writers, gjort vår egen tidning, osv.

Men nu har den nått ett riktigt bottennapp. Och det är egentligen inte bara den enskilda kursens fel (eller min lärares), utan visar snarare på den helt blinda tillit till meningslöst utantill-lärande som finns i den svenska skolan. Vi har helt enkelt ett engelskaprov imorgon – som består av att vi ska lära oss 75 ord på gammaldags/formell engelska. Ord som ”magnanimous” för ”sportmannamässig” är ett exempel. Jag har ingen aning om detta ”vocabulary-test” dessutom ska betygsättas, men tokigt är det i vilket fall.

Jag undrar vad det säger om mina egentliga kunskaper i engelska (eller i språk överhuvudtaget) om jag, i min skalle kvällen innan provet, lyckas pressa in att ”erudite” betyder ”välutbildad”? Mest troligt ingenting, förutom att jag möjligtvis är en fruktansvärt envis person.

Dessutom undrar jag när i mitt liv jag kommer behöva stava dessa ord 100% korrekt på rak arm. Visst finns det säkert situationer i livet då det kan vara praktiskt att kunna läsa och förstå gammaldags engelska. Och nog kan det för all del vara en ärofull kunskap att inneha, att kunna stava dessa rätt och riktigt utantill. Men å andra sidan så kommer jag troligtvis aldrig hamna i en situation där jag står utan möjlighet att kolla upp detta ändå. Och i slutändan kommer alla de ord jag trycker in i mitt huvud ikväll vara totalt bortblåsta tills dess i alla fall.

Nej, detta påminner mig om när jag var och träffade civilingenjör-studenterna på Umeå Universitet förra året. De berättade hur de inför tentorna tragglade formler utantill och lärde sig göra avancerade beräkningar – som datasystem och räknemaskiner kommer göra åt dem väl ute i arbetslivet. Istället för att faktiskt öva på sådant som de faktiskt kommer ha nytta av i framtiden som samarbete, kreativitet och analyserande tänkande.Jag talade med en professor på institutionen om detta, som själv sa att hon inte förstår poängen med denna märkliga syn på kunskap.

Utbildning måste få handla om annat än utantill-lärande. För det leder ingenstans. Enligt mig måste en modern utbildning handla om samarbete, kreativitet, nytänkande, gemensamt ansvar och syfta till att utveckla en förmåga till att tänka självständigt och kritiskt. Alla borgerliga (och socialdemokratiska) skolministrar som tror att mer meningslöst siffer/ord-rabbel är vägen framåt för Sverige i internationellt är helt fel ute. Lära sig siffror, bokstäver och ord utantill kan alla göra. Men det som på allvar avgör hur man står sig kunskapsmässigt är självständig analysförmåga, nytänkande och kreativitet – och det borde vara det som en modern skola fokuserar på.

Istället för att lära mig varje stavelse i ”disheveled” (sv. rufsig) skulle jag exempelvis vilja lära mig mer om i vilka typer av texter sådan typ av engelska används, läsa några sådana texter, analysera språk i dem, diskutera vilka effekter för läsaren det får att man skriver på det sättet och kanske slå upp några liknande ord på tyda.se (engelskspråkigt online-lexikon) och lyssna på hur de uttalas. Och sedan kanske pröva använda några av dessa i en egen text och stava några av dessa i det sammanhanget, bara för att pröva på.

Men problemet är väl att sådan riktig och värdefull kunskap inte går att gradera. Och då tappar betygen sin funktion – och just betygen är väl uppenbarligen en helig ko i skolan, eftersom hela skolsystemet kretsar kring denna kvarleva från 30-talet. Själva åsikten om att det går att mäta kunskap på detta primitiva sätt hör till en förlegad och gammaldags kunskapssyn.

 

Nu måste måste jag fortsätta träna in övriga 74 andra glosor. Och nog skulle jag kunna slå vad om att samtliga kommer vara totalt bortglömda lagom till fredag förmiddag.

Transport gjorde rätt

Posted on by
Svara

Jag har fått ett par mejl som rör det faktum att Transportarbetarförbundet valt att  utesluta en medlem som är förtroendevald lokalpolitiker för Sverigedemokraterna. Jag tänkte redogöra lite snabbt för min åsikt här nedan:

För och främst måste jag säga att jag blir lätt irriterad på Rapports inslag med Fredrik Lantz. Reportaget är mycket märkvärdigt. Det riktas inga kritiska frågor mot huvudpersonen och man framställer honom som en helylle kille. Att han är politiker och sitter på mandat för ett rasistiskt parti framgår knappt och syns gör det verkligen inte på sättet han intervjuas. Lantz, som faktiskt är politiker, får istället sitta i lugn oro sitta i sin lastbil och berätta varför han inte vill låta människor från andra länder bo i Sverige – utan vare sig kritiska frågor, ifrågasättanden eller faktakontroll. Faktumet att man faktiskt intervjuar en politiker verkar helt ha frångått SVT.

Men gjorde Transport rätt genom att neka Fredrik Lantz fortsatt medlemskap i facket? Ja, det tycker jag. Hela grundidén med facket (oavsett om man gillar den eller inte) är att skiljelinjen i de ekonomiska frågorna inte går mellan enskilda arbetare utan mellan de som arbetar och dem som gör sig rika på att arbetarna jobbar. Tanken att de som arbetar tillsammans ska gå ihop som en röst och ställa krav på de som köper deras arbetskraft och gör sig rika på den, förutsätter ju att man som medlem ställer upp på det. Det handlar om att se att skillnaden är större mellan företagsägaren och Fredrik Lanz – än mellan Fredrik och hans arbetskompis som heter Yosuf och är född i Etiopien. Idén med facket är att de som jobbar måste hålla ihop mot företagsägarna, därför förstår jag att de vill sparka ut dem som försöker splittra och få folk att kämpa mot varandra istället för mot chefen. Fredrik Lantz representerar och är förtroendevald för ett parti med en helt annan människosyn är arbetarrörelsens. De är varandras motpoler. Därför är det självklart att hans fackförbund inte vill ha kvar honom som medlem. Det är inte speciellt kontroversiellt anser jag.

Transport gjorde rätt. Och jag tycker det var modigt av dem att våga låta detta beslut bottna i arbetarrörelsens värderingar – även i en tid då det inte finns något mer politiskt korrekt än att gulla med Sverigedemokrater.

Första DS-mötet

Posted on by
Svara

Idag hade jag mitt första möte som distriktsordförande. Jag har en väldigt schysst styrelse till mitt förfogande och det kändes förstås superbra!

Vi tog många bra beslut som jag var väldigt nöjd med. Exempelvis ska vi starta upp en hemsida, ordna ett uppstartsmöte för Ung Vänster i Vännäs redan nästa vecka, valde ett arbetsutskott, inventera medlemsregistret, anordna en helg kurs i Skellefteå dit vi ska bjuda in de nordliga distrikten (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) och ordna upp distriktets ekonomi. En bra start helt enkelt.

Ung Vänster Västerbotten är på uppryckning och det känns fantastiskt. Detta är bara början!

Feministiskt Forum 2012

Posted on by
Svara

Idag har jag var jag både volontär och föreläsare på Umeås första feministiska forum som gick under temat ”Feminism i praktiken: att utmana makt”. Ett jättebra arrangemang, med massor av workshops, föreläsningar, filmvisningar, utställningar med mera.

Förberedelserna för min del började redan igår då jag var med och mötte upp Gudrun Schyman – som var dagens stora nummer – på flygplatsen. Idag har jag stått både i Informationen och hjälpt folk med både stort och litet, stått vid Ung Vänsters bokbord och dessutom hunnit med att föreläsa på temat ”Kille och feminist”.

Jag var lite tveksam om det skulle komma folk på föreläsningen först. Att arrangörerna råkat göra ett misstag under titeln och skrivit ”endast för killar” skruvade inte heller upp mina förhoppningar direkt. Inför föreläsningen sa jag till Kristina Ahlenius (som var där för att hålla i feministiskt självförsvar och sitter i Västerbottens distriktsstyrelse med mig) ”kommer det mer än fem personer är jag nöjd”. Men där fick jag tänka om. Det kom både tjejer och killar. Salen blev smockfull, stolarna räckte knappt till och folk stod längst väggarna.

Det var väldigt roligt, och jag är glad över att Umeå äntligen fått ett Feministiskt Forum. Det är intressant att lyssna på olika feministiska analyser, få utbyta erfarenheter och utvecklas som feminist. Umeå tycker jag annars är en stad där både kommun och universitet (jämförelsevis) vågar tänka nytt, modernt och har många projekt, kurser och forskarplatser med genusinriktning – Vänsterpartiet har exempelvis drivit igenom att det ska öppnas ett kvinnohistoriskt museum i stan. Det var verkligen dags för ett feministiskt forum. Stort beröm till alla tjejer och killar som organiserat ihop det, lagt ned många timmar och gjort det 100% ideellt.

(C) tar i så de blir blå

Posted on by
2

Annie Lööf tar verkligen i så hon blir blå. Centerpartiet säger nämligen (kanske som ett komplement till Folkpartiets förslag som sänkta löner för ungdomar?), att de vill sänka ingångslönen – för alla. 20-25 procent måste lönerna ned säger Centern och vill se sänkta ingångslöner på hela arbetsmarknaden för alla åldersgrupper.

Min första tanke kring detta är att jag tror personligen inte att det bästa sättet för ett parti som dansar på 4%-spärren att göra sig mer populära är att sänka folks löner. Det blir dessutom inte speciellt verklighetsförankrat när Annie Lööf själv sitter med en lön på 150 000 kronor i månaden. Med hennes förslag får nämligen undersköterskorna hennes månadslön – som årslön. Men i och med det här förslaget blir högern också allt tydligare – både med sina lönesänkar-ambitioner, och vilka man egentligen representerar när det kommer till den ekonomiska politiken.

Leder lägre löner till att fler blir anställda? Nej, ingenting talar för det. Till och med OECDs egna utredare säger att så inte är fallet i denna rapport. Det enda Annie Lööf och hennes marknadsliberala polare har att luta sig mot är en teoretisk effekt om att låga löner ”ska” göra att företag vill anställa fler eftersom det då blir billigare att anställa. Men den teorin kommer alltid förbli just en teori. Det tankesättet är begränsat, för genom att tänka så missar man varför företag faktiskt anställer.

Företag anställer inte för att det är kul. Inte heller för att det är billigt – eller dyrt för den delen. Ett företag vill alltid ha så få anställda så möjligt. Så när man anställer gör man det bara för att matcha efterfrågan på marknaden. Alltså för att klara av att producera det som folk vill ha och står redo att betala för. Och den efterfrågan ökar inte av att folk får sänkta löner, tvärt om får folk mindre pengar att röra sig med, och handlar därför av naturliga skäl mindre. De enda sänkta löner gynnar är dem som äger stora företag, som efter årtal med sänkta skatter och avgifter dessutom skulle fått minskade utgifter i form av lönesänkningar. Dessutom finns det inget exempel där låga löner lett till fler jobb. Det räcker ju med att titta sig omkring i skandinaven -  i Norge och Danmark är lägstalönerna högre än i Sverige medan arbetslösheten för unga är lägre.

TCOs ekonomiska utredare skriver mycket bra om detta med låga löners oeffekt här. Rekommenderas starkt!

Med kunskap och sunt förnuft i åtanke blir jag nästan osäker på om Centern själva läst igenom sitt förslag. För om de får som de vill, hamnar vi i snitt på en ingångslön mellan 10 000 och 15 000 kr i månaden före skatt. Det är de löner som idag anses vara så låga så det är svårt att få ihop vardagen med dem. I de yrken där lönerna ligger där, anses vara grovt underbetalda. Med den politiken skulle allt fler som arbetar få svårt att försörja sig. Vi skulle gå mot en utveckling som liksom i andra länder skapar stora grupper av arbetande fattiga. Det är varken en politik som skapar fler arbeten eller ett rimligt samhälle att leva i. Dessutom tror jag inte det är något som har stöd bland vanliga människor i Sverige.

Genom att förstå vad som faktiskt gör att människor anställs, ser vi också vad som krävs för att få fler jobb i samhället. Det som kan få fler i arbete är att man ser till så det faktiskt finns jobb att söka. Därför så kommer sänkta arbetsgivaravgifter, löner, osv inte hjälpa ett dugg. Vill man att det ska finnas jobb så måste man investera i där behov finns (exempelvis föra in mer pengar i sjukvården, omsorgen och skolan där det finns behov av mer personal – istället för att sänka skatt). Då går folk från socialbidrag/a-kassa till en riktig lön och därav konsumerar mer. Då väcker man också en efterfrågan, som gör att fler vill anställa och det leder till att fler får ett arbete. Det är smart och genomtänkt arbetsmarknadspolitik.

Nyvald ordförande

Posted on by
3

Idag valdes jag till ordförande för Ung Vänster i Västerbotten. Det känns jättespännande att bli distriktsordförande och jag tror vi kommer kunna göra många bra saker i länet.

Tidigare i år skrev jag det här blogginlägget som delvis berörde detta med distriktet.

Jag kan ju erkänna att jag inte suttit i distriktsstyrelsen överdrivet länge. Men jag har suttit där tillräckligt länge för att se att saker och ting där måste förändras. Det finns mycket som måste bli klarare och skarpare. Men några sker jag tycker är viktiga är:

1. Väcka liv i det allmänna engagemanget i distriktsstyrelsen. Idag har vi många medlemmar och intresserade på flera orter. Ändå har distriktsstyrelsen inte tagit sig tid och ork att besöka dem, organisera en klubb och starta nya plattformer för Ung Vänster att utvecklas på – och många gånger har det fallit på ren ovilja. Den här mentaliteten har funnits speciellt mot inlandet, som knappt fått ett enda Ung Vänster besök sedan valet för två år sedan – och inte ens då tycker jag vi tog man inlandsungdomarnas politiska engagemang på riktigt allvar och hjälpte dem att starta upp Ung Vänster där dem bor. Det vill jag ändra på!

2. Jag vill också att de lokala Ung Vänster-klubbar som finns i länet ska få en större självständighet gentemot distriktet. Distriktsstyrelsen ska inte stå framför dem med hela handen och peka vad dem ska göra och brinna för, utan distriktet ska stå bakom klubbarna och stödja dem i det dem vill göra. Det är viktigt! Det är inte speciellt kul att bli medlem i Ung Vänster och bara få kränga massa flygblad i kampanjer man kanske tycker är ”helt ok” men som man inte brinner något nämnvärt för.

3. Det behövs också mer kreativitet och nytänkande i det politiska arbetet i Västerbotten. Jag var med och genomförde en hel del sådant tänk i Umeå där vi gjort annat än bara den traditionella ”bokbord-flygblad”-kombon som dominerat länge. Istället gjorde ordnade vi exempelvis en feministkväll på hamnmagasinet där kända artister och lokalprofiler spelade/uppträdde och berättade varför dem var feminister, bjöd in genusforskare att hålla föredrag eller samlade in pengar till fristadsfonden tillsammans med Ungdom mot Rasism. Eller bara en sådan grej att vi vågade oss på ett möte för nya medlemmar utan massa småspända föredrag om ”vad är ung vänster” och istället samlade ihop nya medlemmar, ordnade ett mer allmänt ”häng med Ung Vänster” där folk fikade tillsammans, lärde känna varandra och målade banderoll ihop. Det finns förstås mycket annat att göra också och nog finns det ännu coolare idéer att förverkliga. Men det jag vill få fram är jag vill att Ung Vänster i Västerbotten börjar våga tänka utanför lådan, hur klyschigt det än låter, och vågar opinionsbilda och förändra på ett mer modernt sätt. På det sättet kan vi inspirera inte bara resten av förbundet utan också vanliga ungdomar att engagera sig politiskt.

Jag tror inte det här automatiskt kommer att genomföras bara av att jag valdes till ordförande idag. Om vi går in i samma dvala och trampar samma vatten som tidigare kommer det inte göra någon skillnad alls. Det krävs att vi är många som ställer upp på visionerna och är beredda att omsätta dem i verklighet. Jag lovar att göra mitt bästa för att det ska bli så.

Surrogatmödraskap – nej tack!

Posted on by
4

Igår beslutade riksdagens socialutskott om en utredning om surrogatmödraskap och det är märkligt att det bara är Vänsterpartiet och Kristdemokraterna som sätter sig emot.

Med anledning av detta har Ung Vänsters andra vice ordförande, Lena Tjäder och jag en debattartikel i tidningen Norran. Där lyfter vi kvinnors rätt till sin egen kropp, och rätten till att faktiskt skaffa barn för att man själv vill det och för sin egen skull – inte åt någon annan.

”Kvinnorna måste bo nära kliniken, får inte ha sex, får inte äta vad de vill och får inte säga nej till varken hormonbehandling eller abort om det betalande paret vill ha det så. Kvinnan har efter förlossningen inte heller några som helst rättigheter till barnet hon burit på.”

Hela artikeln finns att läsa här.

Debatt i SR

Posted on by
4

Igår eftermiddag han jag med att debattera detta med friskolor mot moderaten Teresé Andersson. Det handlar helt enkelt om att friskolorna tappar elever här i Västerbotten och de kommunala går framåt. Nu råkade SR presentera mig som ordförande för Ung Vänster Umeå (vilket jag inte är längre) – men det gör ingenting. Kul att debattera var det ändå!

Det är ju alltid svårt att bedöma sin egen debattinsats, men jag tyckte att det kändes bra och hoppas jag gjorde en bra debatt. Vad tycker du?

Debatten finns att lyssna på här nedan:

http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=3823436&t=525

Fildelning är bra för försäljningen

Posted on by
4

University of Amsterdam, en av Europas största universitet, har slagit hål på myten av att artisterna förlorar på sk. ”olaglig” fildelning. De gjorde en studie (finns att läsa här) där visade det sig att de personer som fildelar även är de som köper musik lagligt. 68 procent av de som ägnat sig åt olaglig fildelning uppgav att de regelbundet köper musik på laglig väg.

Vad gäller filmer så visar studien att de personer som laddar ned filmer olagligt även köper filmer lagligt i långt större utsträckning än andra. I snitt går fildelare lika ofta på bio som de som inte ägnar sig åt fildelning. Detsamma gäller för de som ägnar sig åt fildelning av datorspel.

Hela 63 procent av de tillfrågade uppger att de gått ut och köpt musik som de först laddat ned gratis. 80 procent uppger att skälet till att de köpt musiken är att de uppskattar musiken eller vill stödja artisten. I studiens sammanfattning står det att endast en liten del av det material som sprids på fildelarsajter bidrar till nöjesindustrins förluster. Studien säger även att fildelning har stimulerat nöjesindustrin långsiktigt.

Jag tycker inte resultatet är speciellt förvånande. Den debatt som finns kring fildelningen är väldigt märklig, långdragen och tröttsam.

Redan på 70-talet gick Thomas Ledin, Carola Häggqkvist och andra ut – frampuffade av skivbolagen, och sa att människor stal brödet ur munnen på dem när folk kopierade kassettband av varandra. Samma sak hör man av skivindustrin idag – det var trams då och det är trams nu. De senaste tio åren, har musikernas inkomster ökat med 104% – samtidigt som fildelningen ökat stort. Dessutom har de artister som kan leva på sin musik ökat med 28%. Detta gör rimligtvis att intäkten per artist är 66% större.

Det enda detta är en katastrof för, är skivbolagen – för de behövs ju inte längre! De är människor som helt enkelt har parasiterat på artisterna och suttit och beställt lagar som FRA, IPRED och ACTA. En av de största industrierna i Sverige kring 1920 och 1930 var isutkörning. Man skar upp is ur sjöar och bar ut det till hushållen som en slags kyl. Detta var innan hushållen elektrifierades. Sedan kom elektriska kylskåp och isutkörningen utraderades på några år – för den behövdes inte längre. Precis så är det med skivbolagen idag.

Musikindustrin och filmindustrin, stora multinationella företag har länge stått ivägen för tekniska framsteg. De var emot fotokopiatorn, för det gick att kopiera böcker, kassettbandet för det gick att kopiera musik och rundradion eftersom det gick att göra rundsändingar. Till och med det självspelade pianot var dem emot!

Jag tycker att fildelning för privat bruk borde uppmuntras och legaliseras. Det går inte att stoppa teknikutvecklingen genom att göra en hel ungdomsgeneration kriminella, när vi delar musik och film med varandra på nätet. Den borgerliga regeringen införde lagen Ipred, som innebär att privata företag får agera polis på nätet och stämma fildelare på stora belopp.

Vänsterpartiet och Ung Vänster har ett mycket bättre förslag – som dessutom bryter dödläget i fildelningsdebatten som stått still i i flera år. Vi vill istället inrätta ett digitalt bibliotek, där man kan ladda ner musik, film och annat, och där artisterna får ersättning precis som i ett vanligt bibliotek. Det är modernt och klokt.