Finansminster Anders Borg har flera gånger (Alliansfritt har fått ihop det till 16 gånger) hävdat att han minsann är superupprörd över att bankerna beter sig illa. Till exempel att de samtidigt som dem får sänkt repo-ränta fortsätter ta ut gigantiska räntor på blandannat hus-lån och tar mellanskillnaden i egen ficka i form av gigantiska bonusar, aktieutdelning osv.
Det är ju förstås bra att han tycker det. Men som vanligt är ju utrymmet mellan snack och verkstad rätt stort i den borgerliga regeringen. Något konkret för att faktiskt stoppa detta har Anders Borg inte gjort, och det finns inga tecken på att han planerar att vidta några sådana åtgärder heller. Varför inte kan man få fråga sig. Jag är inte säker på att Borg själv känner till svaret. Så här säger han i Nyheter24:
– Jag tycker det är en konstig diskussion. Det är i grund och botten bara bankerna som tjänar på att den här debatten avtar. Det här är en diskussion jag och allmänheten bör delta i därför att det sätter press på bankerna att förändra sina beteenden.
Självklart är det så. Men nu råkar det ju vara så Sveriges finansminster inte bara är en del av allmänheten (även om Anders Borg trivs superbra med den självbilden) – utan Anders Borg har, tillskillnad från allmänheten, möjlighet att göra mer än att klaga och bekymra sig över situationen. Han och hans regering kan faktiskt göra något konkret för att stoppa detta. Men några sådana planer finns alltså inte. Jag undrar vad ska man med demokratin och politiken till, om den inte används för att gripa in och ta tag i seriösa samhällsproblem? Märkligt är bara förnamnet.



Svensk vapenexport fortsätter öka med en skrämmande hastighet. Sett till befolkning är Sverige numera det land som säljer mest vapen – till och med före Israel (!).
Med denna egentligen helt logiska insikten i händerna kan man ju tycka att Sverige verkligen borde ha klasser om max 15 elever istället för att bidka höginkomsttagare med skattesänkningar. Men så är det alltså inte. Både Socialdemokrater och Moderater har haft hand om skolpolitiken de senaste åren och i båda fallen har det gått åt samma riktning: större klasser (för att spara pengar åt skattesänkningar/nedskärningar), sämre resultat, mindre personal i skolan. Tidigare i veckan kom också forskning på att 